även solen har sina fläckar. . .
man kan inte ha självförtroendet på topp jämt, men ibland blir jag så äckligt irriterad på mig själv. varför?, jo för att jag har så jävla svårt att släppa folk in på livet. en gammal vana som dessutom är svår att bryta. det är lättare att hålla sig på det säkra som är tryggt än att ge sig in på något man inte har en aning om. men detta gör också att man missar många chanser. Om jag ska vara ärlig tror jag folk som inte känner mig uppfattar mig som dryg och svår (svårt att förklara) och det är ju egentligen långt ifrån vad jag är. jag är jävligt trött på att jag jämt hittar fel på allt och alla inklusive mig själv. varför inte bara ge folk en jävla chans och samtidigt ge mig själv en chans. men a, som jag sa tidigare gamla vanor är svåra att bryta.
